Jag har haft en el två tollare kan man säga.

En kompis som fick nys på två tikar som skulle avlivas. Vi åkte å skulle titta på dem, och den ena gick lös och den andra satt en bit bort vid ett träd.

Vi föll båda för den som gick lös, Ammie. Men sen tyckte jag lite synd om den som satt vid trädet och valde henne.

Min kompis å jag bodde i hop just under denna perioden, så båda hundarna skulle bo under samma tak, villket visade sig att det inte va någon bra idé. De tålde verkligen inte varandra!

Men på någe vis lyckades vi att hålla dem i samma hus, tills jag flyttade.

Underbarare hundar får man leta länge efter.

Min Allie blev 13 år tror jag. Pigg och alltid glad!

Skulle verkligen kunna tänka mig att ha en tollare igen.

Vi har en tollarkille som fyllt 4 år och underbarare hund får man leta efter. Så lättlärd, klok och arbetsvillig, glad och pigg på allt,  men också väldigt envis….

Vi föll för valet av tollare för just ovanstående egenskaper och har aldrig ångrat oss en enda dag, tror att det kommer att bli en gång tollare - alltid tollare

tollaren verkar vara "Retriverns svar på BC"….

Altså pigg, glad, arbetsvillig, och klok. :-)

Jag har till och med hört att man kan valla med dem, men vet inte om jag sov när jag hörde detta.:-)

Ja, valla med tollare har jag aldrig hört talas om, men det kanske går eftersom de lär sig det mesta ganska snabbt, önskat o oönskat :)

Också hört att man kan valla med Tollare! ;) Men det är ju inte deras sk "avelsuppgift", som tex en Aussie.

Har inte en Tollare, men ska skaffa en om 2 år. Föll pladask för rasen för flera år sedan, när mamma gav mig en bok redan när jag var liten. Sedan dess låg den rasen tätt intill hjärtat på mig!

Gillar också Tollarens karaktär, personlighet, utseende och arbetslust. Och de Tollare (många) jag träffat "live" är underbara. Rasen passar mig som handen i handsken helt enkelt!

Jag har aldrig haft någon egen tollare, däremot var jag "bästa vän" med en tollare när jag var liten. Hon ägdes av en vän till min mamma, och jag var där väldigt mycket. Vi var födda samma år och hon var verkligen så där underbar som en hund ska vara, stod ut med mig vad jag än gjorde, kom alltid och hälsade, slickades och var bara allmänt underbar. Min första hundkärlek helt enkelt och jag glömmer henne aldrig. När hon dog, ca 14 år gammal, lämnade hon ett stort tomrum efter sig. Världens mest fantastiska hund!