Annons:
Etikettjakt
Läst 10754 ggr
TinaH
9/22/09, 10:19 AM

Historia - Retrieverproven

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Detta är en artikel om historian om jaktprov. Jaktoprov för apporterande raser. Samt om dem olika jakt typerna.

Retrieverproven

gmf.jpg
Reglerna för retrieverprov hade funnits sedan 1957.
Innan dess hade retrievern prövats tillsammans med spaniels på prov upplagda för spaniels. Visserligen hade en regelmodifiering skett i slutet av 60-talet, för att möjliggöra en förbättrad bedömning av stresstålighet och samarbetsvilja, men det växte ändå fram en allt starkare uppfattning att dåtidens prov inte prövade alla nödvändiga retrieveregenskaper.

Dåtidens sökruta, ofta utlagd på ett kalhygge där föraren förflyttade sig på en stig mitt i den rektangulära rutan, erbjöd vissa möjligheter att pröva hundarnas följsamhet och styrbarhet. Sökrutan kompletterades med ett lydnadsmoment där hundarna dels skulle gå fot efter en kort slinga och dels skulle visa stadga inför och markera en fågel som kastades med skott. Ett vattenmoment ingick där hundarna fick söka efter ett par fåglar som kastats ut i förväg i en vass. Dessutom ingick ett släpspår (under en period ingick i stället ett viltspår) på rovvilt som kunde vara räv, mink eller tamkatt.

Debatten blev intensiv mellan de som ville bevara det gamla och de som ville förnya mer radikalt. Många av de mer aktiva jaktinriktade klubbmedlemmarna hade skaffat nya intryck från rasernas hemland England och från Danmark. Det många kom att invända mot i den befintliga provformen var den relativt stereotypa provuppläggningen. Man invände mot att domare och åskådare inte kunde få en helhetsbild av hundens olika egenskaper prövade i ett sammanhang. Man invände mot att stadga, markeringsförmåga och dirigerbarhet inte prövades i tillräcklig omfattning. Man invände mot en vattenprövning som inte prövade hundens alla förmågor i vatten. Man invände mot ett släpspår på rovvilt (som ju är en fingerad apport på ett skadeskjutet djur) eftersom en mentalt typisk retriever knappast ska förväntas jaga ifatt och döda en räv. Man invände mot att hundtoleransen inte prövades hos raser som i stor utsträckning arbetar tillsammans eller nära varandra under jakt.

En grupp skånska jaktprovsdomare (Harry Juhl, Mogens Pelsö, Stig Malmberg) fick i uppdrag 1973 att utarbeta ett regelförslag baserat på de danska provreglerna. Invändningar restes mot förslaget främst från medlemmar som uppfattade de nya dirigeringskraven som cirkuskonster. Regelförslaget antogs dock i stort sett oförändrat. Det kom att gälla från 1976 och det är dessa regler som, med vissa smärre modifieringar, gäller än idag.

Hundmaterialet
Praktiskt taget alla hundar som prövades på dåtidens prov kom, från vad vi idag kallar, showlinjer eller dual purpose linjer. Om någon engelsk FT Ch undantagsvis fanns i stamtavlan var det oftast långt bak. Även om flera egenskaper, som vi idag betraktar som självklara och centrala hos en retriever, knappast prövades på svenska prov förrän mot slutet av 70-talet kan man ändå med fog påstå att många av dåtidens provhundar höll en god jaktlig kvalitet.

Specialiserade jaktlinjer har funnits i England sedan jaktprov började arrangeras i England vid slutet av 1800-talet och dominerade den engelska provverksamheten redan då. Med tanke på kvaliteten hos många av dåtidens ledande svenska provhundar är det uppenbart att också många av de ledande utställningsinriktade engelska uppfödarna vid denna tid lade stor vikt vid jaktliga förmågor. Bakom framgångsrika provhundar på sjuttiotalet fanns därför återkommande prefix från flera av dåtidens ledande engelska showinriktade kennlar.

Inom den jaktinriktade Labradoraveln fanns också inslag av blodslinjer från tidiga engelska importer och en del av detta finns kvar än idag bakom hundar som vi betraktar som "rena" working Labradorer. Flatcoaten var ett eget kapitel eftersom praktiskt alla ledande engelska uppfödare vid denna tid var mer eller mindre aktiva provdeltagare varför rasen mer än någon annan vid denna tid gjorde skäl för epitetet "dual purpose".

Enstaka hundar med inslag av engelskt "working" blod importerades i början av 70-talet. I slutet av 70-talet, i takt med att kraven på dirigerbarhet höjdes på de svenska proven, fick hundar med en sådan bakgrund också en allt större betydelse i aveln.

Hundsport
Jaktprov är en hundsport som finns i många varianter, anpassade till vad olika hundraser är specialiserade på. Syftet är att kunna välja ut de individer som är mest lämpade för avel, så att de rasspecifika egenskaperna bevaras. För de flesta jakthundsraser gäller, att de måste ha meriter från jaktprov för att kunna erhålla certifikat och championat på utställning. Däremot krävs med två undantag inte genomförande av jaktprov för att en hund skall få användas vid jakt. Dels handlar det om certifierade eftersöksekipage (se nedan under viltspårprov); dels måste apportörer finnas vid vissa sorters fågeljakt (se nedan under särskilt apporteringstest).

Jaktprov ordnas av de olika rasklubbarna som även ansvarar för arbetet med att utarbeta regler, vilka dock fastställs av Svenska Kennelklubben (SKK). Vid jaktprov behöver hundföraren själv inte vara jägare (d.v.s. inneha vapenlicens och ha avlagt jägarexamen). Jaktprov är en krävande sport som förutsätter mycket träning under kunnig ledning. Proven är i allmänhet uppdelade i olika klasser eller svårighetsgrader, såsom anlagsprov, unghundsklass, nybörjarklass, öppen klass och elitklass. Den exakta klassindelningen skiljer sig åt mellan de olika slagen av prov. Det arrangeras även svenska mästerskap och i vissa fall nordiska mästerskap i jaktprov.

Jaktprov för apporterande hund
Labrador retriever under retrieverprov.g.jpg
Jaktprov för apporterande hund ordnas för samtliga raser av retriever och kallas oftast för jaktprov för retriever eller retrieverprov. För irländsk vattenspaniel är provet alternativ till jaktprov för stötande hund. Provet ordnas för chesapeake bay retriever, curly coated retriever, flatcoated retriever, golden retriever och labrador retriever. För Nova scotia duck tolling retriever är detta vanliga retrieverprov alternativ till ett särskilt jaktprov för nova scotia duck tolling retriever, tollarprov eller tollingjaktprov. För ingen av dessa raser är jaktprovsmeriter obligatoriska för högre utställningsutmärkelser.

Under provet bedöms hundens förmåga att klara de olika slags apportering som förekommer vif olika typer av fågeljakt: klappjakt, jakt på sträckande fågel och på stött uppflygande fågel. Hunden ska klara såväl olika sorters terräng som vatten. Den ska både klara att arbeta självständigt vid fritt sök efter byten där man inte exakt känner till nedslagsplatsen, samt då den apporterar ett flertal nerlagda byten, liksom vid markering då den ska klara att endast apportera en skadskjuten fågel bland andra byten. Hunden ska också ha god dirigeringsförmåga samt klara att lugnt vänta på kommando. Samarbetsförmåga med andra hundar är av stor vikt.
Tollingjakt är en speciell form av jakt på sträckande änder och gäss, där hunden först ska locka fågeln inom skotthåll.
Källa: Spaniel-retrieverklbben

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

Annons:
Upp till toppen
Annons: