Annons:
Etikettsjukdomar
Läst 21350 ggr
TinaH
2009-12-19 05:42

Skendräktighet

Skendräktighet är en företeelse som drabbar alla tikar mer eller mindre. Som namnet säger uppvisar tiken tecken på dräktighet trots att de inte är dräktiga. En del tikar har mycket symtom medan det...

Skendräktighet är en företeelse som drabbar alla tikar mer eller mindre. Som namnet säger uppvisar tiken tecken på dräktighet trots att de inte är dräktiga. En del tikar har mycket symtom medan det på andra tikar inte märks alls. Symtomen kan vara både fysiska och psykiska.

Var märks det?
Ofta kan man se eller känna på juvret att det växer till och blir större under den period när det skulle ha påverkats om tiken varit dräktig. Detta märks mest ca 2 månader efter att löpningen är slut men börjar några veckor tidigare och håller på några veckor efter. En del bildar till och med en hel del mjölk. Många tikar påverkas mentalt av den ökade mängden av dräktighetshormonet progesteron i blodet som är orsaken till både de fysiska och psykiska symtomen.

Deppig och orolig
Många tikägare kan berätta om att tiken blir dämpad och inte lika pigg som normalt. Hon kanske inte tycker att promenaden är lika kul. Ofta tror ägaren att det är något fysiskt fel på henne. Om tiken adopterar saker som de bär omkring på eller lägger i sin korg och försvarar kan det vara på grund av hormonförändringen. Det är inte heller ovanligt att den skendräktiga tiken går omkring och är orolig, har svårt att koppla av och ibland till och med gnyr eller gnäller.

**Dyra effekter
**En del skendräktiga tikar orsakar stora problem för sina ägare genom att bädda sönder skinnsoffan eller någons sängkläder när de är som mest påverkade. Själv hade vi en tik som strimlade sönder sin hundkorg så att det bara var småsmulor kvar av den.

**Oftast inte farligt
**Som regel är skendräktigheten inte farlig för tiken men det finns några tråkiga effekter som kan ge värre problem. Eventuella juvertumörer stimuleras ofta liksom resten av juvret av den ökade hormonella aktiviteten. De växer då till i storlek och risken för att de skall sprida sig lokalt i juvret eller till andra delar av kroppen ökar förmodligen också i samband med detta.

**Mycket mjölk
**Inte lika allvarligt men väl så besvärligt kan kraftig mjölkproduktion vara. Mjölkstockning med feber och ömt juver är steget värre och några tikar kan drabbas av juverinflammation. Har man en avelstik och fått tiken parad så kan det vara svårt att, på de yttre tecknen, avgöra om tiken blivit dräktig. Många tikar går till och med upp i vikt under skendräktigheten. Det är inte ovanligt att uppfödare är övertygade om att tiken är dräktig, även i ett sent skede, trots att det bara rör sig om en skendräktighet. Här kanske det är på sin plats att poängtera att tikar som inte parats blir skendräktiga i samma utsträckning som de som parats men inte blivit dräktiga.

Finns det något att göra?
Förr rekommenderade många veterinärer att man skulle minska på maten och öka motionen för att på det sättet minska tikens möjlighet att bilda mjölk. Hur verksamt det är kan nog diskuteras. Numera finns det ett receptbelagt medel som dämpar skendräktigheten. Det heter Galastop® vet och ges när skendräktigheten börjat bli besvärlig. Några tikar kan må illa av medlet men på det hela taget tycks det ha en bra effekt och hjälper de tikar som har ordentliga problem av sin skendräktighet. Det är alltså inget man använder om tiken har en okomplicerad skendräktighet utan värre symtom. Ingen sjukdom Skendräktighet är sammanfattningsvis inte en sjukdom utan ett normalt fenomen som drabbar tikarna mer eller mindre tydligt. Tikar som behandlas med p-sprutor drabbas ofta inte av skendräktighet i någon större grad. Tikar som kastrerats, dvs. som fått sina äggstockar och sin livmoder bortopererade, drabbas inte alls. De flesta tikar har inte några större problem av sin skendräktighet. För tikar med stora problem finns det hjälp i form av medicin som dämpar skendräktigheten.

Källa: veterinärhuset Värnamo

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

Annons:
MaGi67
2009-12-29 10:56
#1

Mycket bra o nyttig artikel:)

TinaH
2010-01-12 10:25
#2

Tack! ;-)

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

flikkan77
2010-01-14 17:08
#3

Jag hade en border collie/labbe tik som ofta blev skendräktig och då hade mig som "valp". Det var dock flera år sedan men det yttrade sig lite roligt…

På nätterna låg hon virad på nått sätt runt mitt huvud och när mamma skulle väcka mig på morgonen så morrade hon lågt när hon närmade sig sängen. (Något hon aldrig gjorde annars.)

Efter att hon ätit kom hon ibland och kräkte upp maten jämte mig eller klev upp i mitt knä och slickade mig runt munnen samtidigt som hon ulkade. (Mindra mysigt.)

När jag var tvungen att gå till skolan så var hon helt hysterisk den första timmen hemma. Mamma jobbade hemma då och hade koll. Först satt tiken vid dörren och nästan skrek när jag gått, sen letade hon efter mig i alla husets rum och till slut la hon sig på min säng och ville inte gå där ifrån. När mamma skulle gå ut med henne var hon tvungen att ha koppel på henne för att hon inte skulle sticka iväg och leta efter mig.

När hon inte var skendräkigt gjorde hon inget av detta utan var en helt "normal" hund. Även om hon var min hund så var hon ändå inte så klängig som hon blev när hon var skendräktig.

"You just have to belive…"

Linnea
2010-01-19 10:57
#4

Är det vanligt att de fäller mer precis efter löp? Min är snart 10 månader och har precis löpt för första gången och nu fäller hon som ett såll, minst dubbelt så mycket som vanligt.

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

Vattnadal
2010-01-19 12:44
#5

#4 Om man tänker lite så där naturligt, så har nästan allt hos hundarna en biologisk orsak. Vad finns det för nytta med att tiken fäller inför valpning?

Jag spekulerar lite: Det blir hårfritt runt tuttarna, det kanske trillar av lite hår i lyan som blir mjukare åt valparna, tiken ligger mycket i lyan de första veckorna och blir varm, behöver mindre päls.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

TinaH
2010-01-19 12:45
#6

# 4

Ja det kan det vara. Det är ju hormonrubbningar i kroppen.
Sedan vet man ju inte om hon skulle fälla nu ialla fall.

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

Annons:
Linnea
2010-01-19 13:03
#7

# 5 Låter vettigt, kanske därför. Får borsta henne mer nu då.

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

TinaH
2010-01-19 13:36
#8

Ett tips…

Har du furminator?
Den är toppen.
Jag fick en hundvalp sist när han fällde, då jag använde min. Glad

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

Linnea
2010-01-19 13:39
#9

Nej har ingen sån men har en annan som är bra. den använder jag till både hunden och katten men katten skulle behöva en furminator för hur mycket jag än bostar så fäller han lika mycket. Året runt.

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

TinaH
2010-01-19 13:46
#10

hehe….är inte det lite typiskt katter? Glad

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

Linnea
2010-01-20 10:11
#11

Tja.. vet inte han har alltid varit sån iaf.

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

TinaH
2010-01-20 10:16
#12

visst är det "uuunderbart" med allt detta hår…..(MORR!!) Skrikandes

 Mvh TinaH
~ Sajtvärd på: retriever.ifokus.se ~


 

Upp till toppen
Annons: