2010-05-04 20:34 #0 av: TinaH

Var försiktig när ni går i skog och mark.

Bett
Ett ormbett är mycket smärtsamt, särskilt om ormen inte bara huggit tänderna i hunden utan även sprutat in gift. Ofta far hunden rätt upp i luften och skriker högt. Hundar blir bitna i nosen eller i tassarna, främst i framtassarna när de trampar på ormen för att hindra att den ringla bort.
Märken efter huggtänderna kan ibland ses som två små parallella blodiga streck med en halv centimeters mellanrum. Ormbett utan giftinjektion förekommer men är mindre vanligt.

Symtom
Efter giftinjektion kommer ganska snabbt en kraftigt ömmande och svampig blåröd svullnad som ökar i storlek timme för timme. Hunden kan bli yr och vinglig, slö och i värsta fall medvetslös. Akut kräkning och diarré förekommer och likaså tung och rosslande andning, blodtrycksfall och oregelbunden hjärtverksamhet.
Efter en stund kan en ansiktsbiten hund se ut som en flodhästunge i huvudet och en tassbiten hund vägrar ofta stå på den uppsvällda tassen. Svår smärta följer under flera dagar.

Allvarligt
De flesta ormbitna hundar blir ordentligt sjuka eftersom deras påstridiga sätt stressar ormen att tömma sina giftkörtlar helt. Huggormsgift kan ge mycket allvarliga skador och varje ormbiten hund måste behandlas som om dess liv är i fara.

Första hjälpen
Ansträngning ger snabb giftspridning i kroppen. En viktig första åtgärd kan vara att inte göra något alls utan att låta hunden vila. En liten hund kan bäras från platsen. En stor hund som måste gå själv bör först vila. Om den blivit biten i benet bör den helst inte gå alls. Man skall inte binda av blodcirkulationen, suga eller kyla bettet. Hunden bör undersökas av veterinär så snart det någonsin är möjligt.

Andra hjälpen
Vetenskapliga bevis både för och emot kortison omedelbart efter ett ormbett saknas. Men Vid lång resväg kan kortison minska smärta och höja allmäntillståndet något.
Så för dig som vistas i ormrik trakt och har långt till veterinären kan det bra att ha kortison i hundens medicinlåda. Och så måste lådan verkligen finns där den behövs - i stugan, bilen, båten eller ryggsäcken.
Uppsök alltid veterinär!

Tredje hjälpen
På sjukhuset undersöks hunden. Allmäntillståndet, slemhinnornas färg och nervfunktionerna utvärderas. Pulsen bedöms avseende styrka och hastighet och eventuella oregelbundenheter i rytmen. Visar hunden symtom på förgiftning skrivs den in för dropp, vård och övervakning. För unga och små hundar med kraftig förgiftnings symtom finns motgift . Hjärt-, njur- och leverfunktion kontrolleras och vid tecken på skador i dessa system kompletteras analyserna med mer avancerade mätningar.
Blodbrist och gulsot till följd nedbrytning av blodkroppar är allvarliga symtom som ibland uppträder först efter ett par dagar. Tiden för tillfrisknande varierar mellan dagar och månader. Var tjugonde ormbiten hund avlider av skadorna.

Kännetecken
Huggormen, Vipera berus, finns överallt i Sverige utom allra längst i norr. Vissa platser i skärgården är särskilt rika på huggorm. Huggormen är ofta drygt en halv meter lång och honan är större än hanen. Bottenfärgen är grå, brun eller rödbrun och ljusare än mönstret. Ryggbandet är mörkt och slingrande och mer distinkt hos hanen.
Sällsynt kan ormen vara helt svart och kan då vara svår att skilja från en svart snok. Snoken har dock ofta ljusa kind- eller nackfläckar. Ögat är ett säkert skiljetecken; huggormens pupill är lodrät som hos en katt medan snokens är rund. Men få av oss vill komma så nära ormar att vi artbestämmer dem via pupillformen.

Vanor
Ormar är växelvarma och deras ämnesomsättning regleras av omgivningens temperatur. Vintertid ligger ormen i dvala på frostfri plats. När vårsolen värmer marken vaknar den. Den första månaden efter vintervilan ligger den mest och gonar sig i solen. Sen följer skinnömsning och parningstid.
Först därefter slår sig ormen ner för säsongen och jakten på föda börjar. Den äter främst sork och grodor och dras därför till platser där sådana djur finns i riklig mängd såsom åkermark och diken.

Giftet
Huggormen har giftkörtlar som mynnar via smala gångar i två ihåliga huggtänder i överkäken. Giftet innehåller flera komponenter: dels nervgift som förlamar bytet och dels olika enzymer som underlättar nedbrytningen av det i tarmen. Giftet används när ormen jagar. I försvarsläge försöker ormen i första hand att skrämmas genom att resa sig och väsa. I andra hand hugger den med tänderna utan att tömma gift.
Den tar bara till giftet i allra sista hand och då om den är svårt trängd och inget annat hjälper. Giftets styrka varierar med ormens ålder och storlek. Mängden gift påverkas av när ormen senast tömde giftkörtlarna.

Att förebygga
Ormar trivs på varma hällar, i högt gräs, i lövhögar, i öppna komposter, under uthus och i husgrunder. En tomt med kortklippt gräsmatta och utan skrymslen och kryphål gör din trädgård otrivsam och mindre intressant för orm.
Alla svenska ormar är fridlysta men är det tillåtet att bära iväg en levande orm från sin tomt och placera den en kilometer bort.